Släktkrönikor och vallonhistorik

Ett antal släktkrönikor och andra dokument har utarbetats av forskare inom Sällskapet Vallonättlingar och andra forskare, delvis med stöd från Gunnar och Barbro Hübinettes fond. Några är slutsålda, men vi nämner dem ändå för kännedom. Nedan finns korta beskrivningar och beställningsinformation. Vid leverans utanför Sverige kan extra porto tillkomma.
Utöver nedan beskrivna produkter, finns skivorna Vallonskivan och Vallonkontrakt, samt Vallonfilmen. Se länkar i sidomenyn till vänster för separata beskrivningar av dessa. Du kan även beställa tidigare nummer av vår medlemstidning - se valet "Äldre tidningar" i sidomenyn för innehållsöversikt.

Nordisk Vallongenealogi, del I och II. Av Kjell Lindblom

Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I Allard-Guillaume (Stockholm 2012) och Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del II de Hameaux-Vincent Rafflier (Stockholm 2013). Böckerna är inbundna, vardera delen har 318 sidor i A4-format med drygt 600 familjetabeller för cirka 85 vallonsläkter i varje del.

Böckerna kan köpas direkt på författarens hemadress Döbelnsgatan 97, 5tr i Stockholm, tel 08-6122638. Ring i förväg för överenskommelse om lämplig tid. Priset per del är 300:- . Böckerna säljs endast med leverans inom Sverige.
Vid postbefordran inom Sverige med Schenker Privpak tillkommer 75:- för porto och emballage. Boken/böckerna skickas efter överföring av beloppet (375:- eller 675:- totalt) till ICA-banken kontonr 9270-555 102 6.

Ange ditt namn och skriv del I och/eller del II samt skicka samtidigt ett mail till kjelltan@comhem.se med uppgift om postadress, dit boken skall skickas.

Del 1 Del 2

Från dalgångarna kring Meuse till Östersjöns stränder

Det är titeln på en intressant artikel som har publicerats i tidskriften De la Meuse à l´Ardenne, nummer 43, 2011. Den är författad av den belgiske historieläraren Matthieu Similon och skildrar vallonernas migration under tidigt 1600-tal ur de berörda hemorternas historiska perspektiv.

Vad fick dem att lämna hemorten och bege sig till ett okänt land långt i norr? Vad skilde de olika migrationsområdena åt? Hur påverkades de av de samtida politiska motsättningarna i sin hemort? Genom bidrag ur Gunnar och Barbro Hübinettes fond har det blivit möjligt att översätta och låta trycka denna artikel som ett fristående särtryck.

Lars Hansén har översatt och utarbetet häftet. En mycket bra och trevlig sammanfattande beskrivning. Totalt 16 sidor i A4-format och med färgbilder.

Pris 50 kronor inkl porto. Beställes genom Sällskapet Vallonättlingar (Plusgiro 15 73 47-6). Ange Meuse-häftet i meddelandet.


"Järn och eld". Ny skrift om valloninvandringen!

Denna skrift skildrar bakgrunden till vallonernas migration till Sverige under första halvan av 1600-talet. Den ger historien beskriven ur det vallonska perspektivet. Skriften är författad av professor Luc Courtois och historiken Caroline Sappia vid Université catholique de Louvain i Belgien och togs fram till en utställning i Namur 2008 om vallonmigrationen till Sverige.
Förutom bakgrundshistoriken och en ekonomisk analys av Louis de Geers verksamhet, beskriver den ingående några vallonska bruksmiljöer i Sverige och jämför med motsvarande miljöer i Vallonien. Ett avsnitt belyser även de myter om vallonerna som författarna anser sig ha träffat på.
Skriften är med författarnas tillstånd översatt till svenska och efter komplettering av bildmaterialet utgiven av Sällskapet Vallonättlingar. Totalt 20 sidor i A4-format och med färgbilder.

Priset är 80:- (inkl. porto). (Vid leverans utanför Sverige tillkommer 10:- för dyrare porto.)
Du beställer genom att ange ”Järn och eld” i meddelandet och  betala in rätt belopp till: Sällskapet Vallonättlingar, Plusgirokonto 15 73 47 – 6.


Familjen De Geers boksamling på Finspångs slott

Det lärda livet för en brukspatron under 1600- och 1700-talet kan spåras med hjälp av hans bibliotek. Vad hade han för intressen? Vad ville han visa upp för sidor av sig själv genom sin boksamling? Kanske kan vi tro oss veta mer om släkten De Geer när vi skärskådat deras samling av böcker. Här är ett försök att översiktligt beskriva den så kallade Finspongssamlingen. Samlingens ursprung var de, huvudsakligen religiösa, skrifter som den i Liège födde Louis De Geer tog med till Sverige vid mitten av 1600-talet. Den skingrades delvis genom arv vid hans död, men byggdes sedan successivt upp av hans son, sonson och sonsons son till att vid mitten av 1700-talet omfatta ca 8 000 volymer. Att redovisa allt låter sig inte göra utan vi har här försökt att fokusera på familjen De Geers intresse för religion, naturvetenskap och skönlitteratur. Samlingen är i sitt slag världsunik, men är ändå
relativt okänd bland allmänheten. Den förvaltas i dag av Norrköpings stadsbibliotek och finns, väl skyddad, i en ombyggd vapendepå på f d flygflottiljen F13 i Bråvalla utanför Norrköping.

Skriften är på 28 sidor, A4 i färg och beställs genom att sätta in 90 kr (porto inkluderat) på SVÄs plusgirokonto 15 73 47-6.
(Vid leverans utanför Sverige tillkommer 10:- för dyrare porto)


Ange ”Boksamlingen” i meddelandet och kontrollera att namn och adress blir korrekta.


Valloner - inte bara på bruk. Om släkten Frumerie i Öregrund.

Denna skrift handlar om de i släkten Frumerie som levde i Öregrund sedan 1672. För vallonerna låg Öregrunds värde framför allt i stadens rätt att skeppa järn från de uppländska bruken till Stockholm för vidare export. I England blev det uppländska stångjärnet känt somÖregrundsjärn. För första gången följs öregrundsfrumeries efterlevandeättlingar i Sverige. Författaren, Björn Hagelin, har anor i släkten Frumerie och han har studerat de tidiga generationerna i detta område och deras verksamheter. Vi får ta del av livet som sjöfarare under den tid vallonerna etablerade sig i Uppland och förändringarna för denna verksamhet under senare tid.

Skriften är på 20 A4-sidor, delvis i färg och beställs genom att sätta in 80 kr (porto inkluderat) på SVÄs plusgirokonto 15 73 47-6.
(Vid leverans utanför Sverige tillkommer 10:- för dyrare porto)


Ange ”Öregrund” i meddelandet och kontrollera att namn och adress blir korrekta.

Vallonsläkten Bossard

Sammanställning gjord 2002 över släkten Bossard inkl släkten Bössa. Drygt 50 familjetabeller med person o ortsregister på totalt 47 sidor, A4 format och limbunden.
Beställning: Beställes hos Jan Olsson genom insättning på personkonto 471010-0076 av 70 kr (inkl porto). Skriv Bossard på talongen.

Vallonsläkten Bovin

Av Kjell Lindblom. Den senaste upplagan av kompendiet är nu slutsåld. Inget nytryck är planerat. Två hundra år med vallonsläkten Bovin (Stockholm 2002). Utredningen omfattar perioden 1620 till omkring 1830 och upptar 118 familjetabeller, personregister med ca 575 namngivna medlemmar av släkten samt ytterligare ca 200 ingifta, käll- och litteraturförteckning samt kontrakt. Utredningen är på totalt 70 sidor, A4-format och limbunden.

"Släkten de Besche", av Erland de Flon

400- år med släkten de Besche, bland adliga ätter, grevar och grevinnor, friherrar och friherrinnor, riksråd, kammarherrar och officerare. Nationalencyklopedin anger att med ätt menas "adlig släkt", och med släkt menas "de individer som har gemensam härstamning". En släkt är alltså alla som har gemensam härstamning, och om det handlar om en adlig släkt så kan den alltså kallas för ätt. Huvudpersonen, släktens svenska stamfader, arkitekt och byggmästaren Gilius Wilhelmsson de Besche, som levde omkring 1552-1610 kom till Sverige vid början av 1600-talet för olika bygguppdrag. Några av hans söner hade redan tidigare inflyttat till Sverige.

Boken innehåller Erland de Flon's samlade uppgifter om Gilius Wilhelmsson de Besche och hans ättlingar inklusive make, maka, 1457 personer ur 1376 olika källor och ett personregister med 978 ättlingar från början av 1600-talet och fram till och med 1944. Boken har formatet 185x230 mm med 328 sidor. Priset på boken är 350 kronor, inklusive frakt. Instruktion för betalning fås vid beställning. Boken beställs direkt från författaren per e-post till: . Ange vilken bok du önskar, eventuellt antal av boken samt dina kontaktuppgifter för leveransen.

Brukspatron Gilius de Flons ättlingar

Nu finns en ny de Flon bok, ”Brukspatron Gilius de Flons ättlingar” av Erland de Flon. Boken innehåller hans samlade uppgifter om brukspatron Gilius de Flons ättlingar inklusive make, maka eller sambo, 2580 personer ur 1706 olika källor och ett personregister med 1714 ättlingar från början av 1600-talet fram till 1941.

Boken kom ut i augusti 2011 och har formatet 185x230 mm med 464 sidor. Boken kan nu åter beställas på länken www.litenupplaga.se/843.


Vallonen Jean Constant de Flons ättlingar

Skriven av Erland de Flon. Här beskrivs 535 av Jean Constant de Flons ättlingar, från 332 olika källor. Personregister och källhänvisningar finns. Boken som är i A5–format med 190 sidor är inbunden och heter Vallonen Jean Constant de Flons ättlingar. Boken redovisar 13 generationer från 1600–talets början fram till 2005. Uppgifter är hämtade från böcker, hembygdsforskning, arkiv, skrivelser och privata släktutredningar, samt uppgifter från egen forskning och tidigare forskare i släkten de Flon.
Boken är nu slutsåld och ersatt med en ny bok, se “Brukspatron Gilius de Flons ättlingar” av Erland de Flon.

”Henrik de Trys ättlingar” av Erland de Flon

Huvudpersonen, släktens svenske stamfader, Industriledaren Henrik de Try (-1669) var grundare av Gusums-, Överums- och Ankarsrums Bruk. Han kom till Sverige med den ”vallonska” invandringen från Liège under 1600-talets första hälft. Det är även möjligt, enligt andra forskare, att han tillhört en nederländsk gren av den i Aachen under 1500- och 1600-talen verksamma, framstående mässingsmakare-, klockgjutare- och styckgjutarefamiljen von Trier (de Try, de Trij).
Han finns med säkerhet boende i Norrköping vid slutet av 1630-talet. Henrik de Try grundade Gusums Bruk 1653, som ligger i Valdemarsviks kommun i Östergötland samt tillsammans med sina svågrar, bröderna Abraham och Hubert de Besche, Överums Bruk 1655 och Ankarsrums Bruk 1655, som båda ligger i Västerviks kommun i Småland. Från början framställdes där tackjärn och stångjärn, kanoner och kanonkulor. Släkten de Try återfinns första tiden i Norrköping sedan bland annat i Finspång i Risinge församling, Gusum i Ringarum församling och Överum i Lofta församling. I flera generationer fanns släkten på Holmbo och Larum i Hannäs socken och på Snällebo i Tryserum socken.

Boken innehåller Erlands de Flon's samlade uppgifter om Henrik de Trys ättlingar inklusive make, maka eller sambo ur 2810 olika källor och ett personregister med 1094 ättlingar från 7 generationer från början av 1600-talet och in på 1900-talet. Boken kan nu åter beställas på länken www.litenupplaga.se/1221

200 år med släkten Gilljam (Guillaume)

Sammanställning gjord 2006, ”200 år med släkten Gilljam (Guillaume)”. Initiativtagare är Kjell Lindblom, som med sin forskning kring vallonerna under 1600-talet gjort den grundläggande forskningen kring denna släkt. Kjell har även gjort sammanställningen av tabellerna. Stig Geber och Jan Olsson har bidragit med sin forskning om de senare leden under 1700-talet fram till början av 1800-talet.
Skriften omattar 74 A4-sidor och kan beställas från Sällskapet Vallonättlingar genom insättning av 100 kronor på vårt Plusgirokonto 15 73 47-6. Skriv Gilljam-häftet i meddelandet.

Två hundra år med vallonsläkten Goffin (Stockholm 2003)

Av Kjell Lindblom. Utredningen omfattar perioden 1621 till omkr 1850 och upptar inemot 200 familjetabeller, personregister med 765 namngivna medlemmar av släkten samt drygt 350 ingifta, käll- och litteraturförteckning samt kontrakt. Utredningen är på totalt 64 sidor, A4-format och limbunden.
Kompendiet är nu slutsålt. Inget nytryck är planerat.

Vallonsläkten Hubinet

En släktkrönika om släkten Hubinet , tidigare framtagen av en arbetsgrupp inom SVÄ, reviderad 2006. Den har kompletterats och omarbetats av Jan Olsson och innefattar drygt 170 familjetabeller, personregister samt förteckning över järnbruk. Utredningen omfattar 7 generationer ättlingar till Aman Hubinet, vilken levde åtminstone under åren 1630-56. Totalt 98 A4-sidor.
Kompendiet är nu slutsålt. Inget nytryck är planerat.

Vallonsläkten Martinell

Sammanställning gjord 2006 över släkten Martinell. Omkring 115 familjetabeller med person o ortsregister på totalt 64 sidor, A4 format och limbunden.
Pris 80 kronor inkl porto. Beställes genom Sällskapet Vallonättlingar (Plusgiro 15 73 47-6). Ange Martinell-häftet i meddelandet.

Två hundra år med vallonsläkten Sporrong

Av Kjell Lindblom. Den nya utökade upplagan av kompendiet (Stockholm 2003) är nu slutsåld. Inget nytryck är planerat. Utredningen omfattar perioden 1625 till omkring 1850 och upptar 150 familjetabeller, personregister med ca 700 namngivna medlemmar av släkten samt ytterligare ca 350 ingifta, käll- och litteraturförteckning samt kontrakt. Utredningen är på totalt 74 sidor, A4-format och limbunden.

Vallonsläkten Tillman

Version 3 utarbetad 2006 av Jan Olsson, över ättlingar till Nicolas Tillman fram till omkring 1890. Ca 160 familjetabeller med person o ortsregister på totalt 88 A4-sidor.
Tillman-häftet är nu slutsålt. Inget nytryck är planerat för närvarande..

Livet på ett vallonbruk. Tre berättelser från Österbybruk av Christina Åkermark.

Den första delen ären historisk översikt från 1000-tal till nutid. Den berättar om nybyggarna som kom till trakten. De fiskar och krattar sjöbotten och samlar de hopkrattade klumparna i en hög. Högen laggs i en ugn, man tänder en brasa med staplad ved. Klumparna smälter och mannen far fram järn, som man använder till redskap inom jordbruk, jakt och fiske. Pa 1400-talet hittades silverfyndigheter i Dannemora och bygden får ytterligare skjuts framåt. I närheten av Dannemora ligger Österby gård som lyder under Örbyhus och där utspelar sig del 2 och del 3. Del 2 handlar om smeddottern Hanna under ett år på 1880-talet. Berättelsen skildrar hennes dagliga liv med tvätt i sjön, promenader med mat till fadern och brodern i smedjan, hur man mal mjöl, firar olika högtidern samt arbetet på garden med slåtter, slakt och vad därtill hör. Berättelsen skildrar också hennes van Pierre som arbetar som lärling i herrgårdens orangeri. Del 3 handlar om la, som är en parallellhistoria med Hannas, men som tilldrar sig på 1950-talet. Berättelserna ger en fin skildring av hur livet kunde te sig på vallonbruken vid de olika epokerna. Boken är i A5-format.

Boken är nu slutsåld och ingen nytryckning är planerad.

Arbetarfamiljer vid de De Geerska bruken i Norduppland

Jan Olsson har skrivit av två arbetarlängder från Riksarkivet, Leufsta arkivet (K/202) och upprättat person-, yrkes-, ålders- och ortsregister till dessa. Längderna är upprättade åren 1749 och 1762 och omfattar bruken Lövsta, Åkerby, Hillebola, Tobo, Karlholm, Västland, Strömsberg och Ullfors (endast 1749). Längderna är uppställda familjevis och redovisar yrke namn och ålder på alla familjemedlemmar. Längden 1749 har dessutom kompletterats med händelser fram till 1754-55, ungefär som en husförhörslängd. Redovisade personer är de arbetare som har haft relation till resp bruk alltså även personer som bor en bit ifrån själva bruket. S.k. ståndspersoner finns i princip inte medtagna i dessa längder.
Längderna är upptryckta som kompendium. 1749 (187 sid och 2.683 personer) och 1762 (149 sid och 2.545 personer) är nu slutsålda och finns endast som arkivexemplar. Längderna kan fås som Excel-filer. Tag kontakt med Jan Olsson, jan_ols@telia.com

Arbetskraftsvandring bland vallonsläkter i Östergötland under 1600 - 1700 -talen

Skriften innehåller en beskrivning, utarbetad av Lennart Danielsson, av vad Östergötlands bergsslag omfattar av tradition och en historisk beskrivning av ett antal av de viktigare bruken. Dessutom en förteckning över de bruk som funnits i övrigt i regionen.
Den andra delen i skriften, utarbetad av Yvonne Hägg med bistånd av medlemmar i ÖVG, innehåller en genomgång av ett 40-tal vallonsläkter som under den aktuella perioden funnits vid östgötska bruk under längre eller kortare tid, inklusive förteckning av ett antal personer per släkt och kort bakgrund om deras verksamhet.
Som bilagor finns en sammanställning av personer av vallonsläkt som kom till Finspång fram till 1655. Dessutom finns diagram med antal som kom till Finspång fram till 1655 och yrkesfördelning hos dessa. Bilagorna är utarbetade av Birger Persson.
Skriften är nu (april 2013) slutsåld och finns endast som arkivexemplar.


|Startsida |Om SVÄ |Aktuellt |Historik |Forskning |Medlemmar |SVÄ Forum |Uppdatera |Länkar & tips|